- Project Runeberg -  Martin Eden /
137

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag har lärt mig ett nytt språk sedan dess. Förut
talade jag som den där flickan. Nu kan jag göra mig
tillräckligt förstådd på ert språk för att kunna påstå
att ni inte kan hennes språk. Och vet ni varför hon
för sig som hon gör? Jag tänker på sådana saker nu
och jag börjar förstå — mycket.»

»Varför gör hon det då?»

»Hon har under många år dagligen arbetat vid
maskiner. När ens kropp är ung, är den mycket böjlig, och
hårdt arbete formar den som lera i överensstämmelse
med arbetets natur. Jag kan bara med en blick säga,
vilket yrke många av de människor jag möter har.
Se på mig. Varför vaggar jag så här, när jag går?
Därför att jag har varit så många år till sjöss. Om jag
hade varit cowboy lika länge, skulle jag nu inte vagga,
utan jag skulle vara hjulbent. Så är det också med
den där flickan. Ni märkte kanske, att hennes ögon
voro vad jag skulle vilja kalla hårda. Hon har aldrig
haft något skydd. Hon har fått ta vara på sig själv och
det kan inte en ung flicka göra och hålla ögonen mjuka
och milda — som till exempel edra.»

»Ni har kanske rätt», sade Ruth sakta. »Och det
är tråkigt. Det är en mycket vacker flicka.»

Han såg på henne och han märkte, att hennes ögon
lyste av medlidande. Och så kom han åter ihåg att
han älskade henne och föll ännu en gång i förundran
över den lyckan att han fick älska henne och gå arm i
arm med henne till en föreläsning.

Vem är du, Martin Eden? frågade han sig, när han
sent på kvällen, stod framför spegeln i sitt rum Han
såg länge och nyfiket på sin bild. Vem är du? Vad
är du? Vart hör du? Rätteligen hör du till flickor så-

137

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free