Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Vallpojken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mårten gaf sig inte tid att söka spången,
utan klef rätt ned i bäcken, där vattnet steg
ända till midjan.
Så kom han upp. på andra sidan:
— Gullko, gull, gull — — —
Endast bäcken porlade, men nu hörde han
långt borta ett ihärdigt ringande ljud. Det
var inte Gullhorns skälla, utan fattiggårdens
stora vällingklocka, och i kväll hade den mera
att säga än vanligt. Den frågade och hotade:
— drifver du inte hem korna strax, du, så
kommer du i kätten! —
Han lyssnade länge och hörde nu Gullhorns
skälla i motsatt riktning, men så svagt, att det
blef som droppar i bäckens fall. Ljöd det
inte borta från snåren, där det sista ljuset
funnit väg och lekte som gula fjärilar, medan
furorna susade öfver?
Det skymde allt mera. Glimtarna flydde
längre bort, och skuggorna växte öfver stigen.
Var det inte där borta, som det klang?
Mårten sprang åter, tappade stigen och
fann en ny, visste, att det var rätta vägen —
han följde ju aftonljusets flyende glimtar.
Nu ljöd det åter, och lockade borta från
hällarna.
Inte var det en skälla, som klang, det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
