Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Jord och blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
i
i
39
i
Det lefde och sprang därinne i trapporna, en
gäll kvinnoröst skrek och skrattade, och gubben
pratade och smackade som åt hästar. Det blef
stilla, så gnällde en dörr och kaprifoliumslingan
lyste i mörkret.
Irmelin släppte hans arm och smög sakta
in. Strax därpå kom hon tillbaka, blek och
med händerna knutna framför sig.
—
Jag vill bort, bort, aldrig bo här mera!
Vi kan ro öfver sjön, du!
Hon höll honom fast, men han kunde alls
inte hjälpa nu, vred sig lös häftigt, förtvifladt och
stod sedan vid grinden och hörde, att hon,
grät, vilset och utan ord.
Han ville tänka först, sitta ensam under
lindarna, och skyndade därför hem och utan
att se
sig om.
Träden susade hela vägen, och när han
klättrat uppför lindarna och in genom fönstret,
tyckte han, att hvarje liten sak i det stora
mörka löftet andades och lefde och grät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
