Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Gullkronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har en kusin, som har stor cirkus i stan och
skrifver och vill ha mej dit, fast jag bara kan
dansa, men far vill inte släppa mej.
Så gingo de länge tysta, funderade
öfver sina blommor och nådde slutligen fram
till det ruskiga värdshuset, där lyktan hängde
sotig mot solnedgångens sista bleka strimma.
Där var fullt af folk inne i trädgården och
rundt omkring huset —
auktion på alla de
panter, som
fattiga vandrare lämnat: rockar,
kappsäckar, en stor bal korgar, dosor, ur och
slutligen en teaterkuliss, ett träd af papp.
Man trängdes nu och ropade kring en
knippe af käppar, stafvar.
—
Tjugufem öre! Alltid blir det till några t
brasor, det här! —
ropade auktionsförrättaren
och slog med sin klubba mot fönsterposten. —
Nå,
då ta vi dem tillsammans med trädet här, grönt
hela året, ser ni, och det kan stå för sig själf,
det blir för barnen att leka med, femtio öre,
sjuttiofem, en krona, och femtio, det låter!
trampa inte ner bara! plats, plats! en och
sjuttiofem
Barnen trängde sig fram till verandan, och
där kom Irmelin rätt i famnen på megäran.
—
Far din är sjuk och har ropat på dig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
