Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ödesringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
han ett tecken —
draperierna drogos undan,
och det hvita ljuset strömmade i en bred flod
öfver honom. Sakta lyfte han händerna.
Han böjde sig bakåt, tog sats och hjulade
in med höga volter. Det smattrade rundt om
och skrällde likt tomma kärror som köra öfver
en stenig väg.
Äter stod han i ryttargången, men nu
var hon borta. Hans ögon brände, och han
torkade svetten af pannan. Bredvid stod Manolo
och nickade bister. Applåderna ville inte sluta.
Då tog clownen en oxblåsa och stoppade
i byxorna bak, rusade in under stormande gråt
och satte sig midt på manegen, så att det small
som ett kanonskott.
Nu nådde applåderna kulmen, det brakade
som ville taket lyftas, och sedan blef allt tyst,
utom det eviga surret och flödenas sorl långt borta.
När Martini kom ut från sin klädloge, sökte
han genast efter Irmelin, så ville han kalla henne.
Piskan smällde, och det var skolridt, men Ir-
melin syntes inte uppe i artisternas loge, inte
heller nere i klädlogen. Han gick upp i re-
stauranten, och där sutto de i en vrå och lyddes.
Glas klingade på brickor och bord, röster skrå-
lade, och musiken var trött och pinglade bara
—
klingade samman med Hiawatha från cirkus.
9i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
