Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - En hvirfvelvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R
4
125
det han! Aldrig skulle han förstå, han ville
bara leka med henne
red där!
— —
tyst, hvem
—
Nej, det gick bort i gränden. Men
nu
stampade hofvar utanför, och gumman ropade
nere i trappan:
—
Ar inte Irmelin där! Du är väl uppe
och färdig?
Hon skalf i hela kroppen, men svarade
inte. Trappan knarrade, och så kom han rätt
in. Det var direktören.
Han bugade sirligt och klatschade med rid-
spöet öfver stöfveln. Blicken kretsade kring
i rummet, och Irmelin, som ängsligt krupit
samman, tyckte, att där ringlade något efter
och jagade rundt. Det var, som hade hon
dragits in i en ring, och hjärtat snördes samman.
Och allt,
i ett ögonblick.
Mannen log, vred upp mustascherna och
gick bort till fönstret för att se, om hästen
stod lugn därnere.
—
Ännu inte uppe, mademoiselle, —
sade
han, —
ja, ni har ju ert vackra ansikte och slipper
bråk och repetitioner, om ni önskar, men skönhet
förgår och bäst är, att i tid hjälpa upp saken
en smula och lära sig annat än att hoppa
längtade där, ville ändå slå ut
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
