Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Ljus och skugga (1898 och 1899)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Varje dag från kl. 9 f. m. till 4 eller 5 e. m. få de valla
korna. Jag har styrt om detta, för att de skola få vara
ute i det fria och så mycket som möjligt hållas skilda
från dem, som äro i ett mera framskridet stadium av
sjukdomen. Tre gånger om dagen få de medicin, för att
det onda ej skall förvärras så snart.» —
Trädgårdsarbete är en både rolig och nyttig sysselsättning för de
lindrigare sjuka, som också uppmuntras att göra allt som
står i deras förmåga för de mera hjälplösa. Vid slutet
av 1898 berättar Mary Reed, att tjugo av
skydds-Ungarne antingen kunde läsa eUer höüo på att lära sig
det.
Under år 1899 var den märkvärdigaste tilldragelsen
i Mary Reeds liv hennes resa tül Lucknow i början av
året. Hon for dit på enhällig och hjärtlig inbjudan från
det amerikanska missionssäUskapet, som hon tiUhört,
och som här firade sin årshögtid.
Tillsamman med sin goda vän d:r Sheldon företog
hon den åtta dagar långa färden tül foten av bergen, och
där fortsatte de med järnväg till Lucknow, där ett
nästan furstligt mottagande väntade henne, som under
nio år varit frånvarande vid sina medarbetares
sammankomster. Djup tacksamhet var den mest förhärskande
känslan hos henne, då hon åter såg sig omgiven av så
många vänner; och då biskop Thoburn kallade fram
henne med begäran, att hon skulle säga något tül de
församlade, kunde hon endast tacka. Hon sade helt enkelt
på hindi: »Låt oss sjunga!» Och med tack och lov till Gud
klingade den vackra hindi-översättningen av den sköna
gamla psalmen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
