Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rör sig rundt omkring, men alldeles icke några
tankenödvändigheter. Visserligen kan det sociala och
politiska läget och därmed förenade
intressemotsättningar framkalla utbrytningar ur konservatismen,
som med sig assimilera utbrytningar ur
liberalismen - eller tvärtom —, hvarigenom uppstå
blandningsformer af den brokigaste färgskala. Men allt
sådant är idel tillfälligheter, om än ibland högst
betydelsefulla och långlifvade.
Jag tror, att det är af stor vikt att inse, att
det alls inte finnes någon socialism, som,
objektivt sedt, är jämbördig ined de två ofta nämnda
hufvudriktningarna i utvecklingen, och att det
förråder en hög grad af andlig närsynthet att tala om
liberalismen som ett »mellanparti», hvilket inte skall
få vara med, när det stundar till Ragnarök, emedan
det långt förut krossats mellan de verkliga
motsatserna, de ofta så kallade ytterlighetspartierna.
Det är i stället socialismen, som är ett mellanparti
i betydelse af ett mixtum compositum — med
oren färg och mekanisk struktur. Ingen skall kunna
angifva en princip för socialismen, samordnad med
erfarenheten och idén. Ingen hand, som troget
följer historiens röda tråd, skall ha samma oafbrutna
känning af socialistiska tendenser som af liberala
och konservativa, hvilka senare märkas nätt opp på
hvarenda punkt, medan de förra blott uppträda
som tillfälliga, om än våldsamma ryckningar här
och där. Däremot kan man fullt exakt bestämma,
hvilka elementer den moderna socialismen tagit upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
