Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Masskultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liberalismen idealiserar realiteten. Men konservatismen
realiserar idén genom att afpassa den efter
verkligheten. Blott genom makten att tvinga
konservatismen med sig och bruka den som hand och ben blir
liberalismen något annat än — platonism. Med
verkligheten berör den sig egentligen aldrig
omedelbart. När liberalismen utför något på egen hand,
har man alltid skäl att misstänka, att kärnan i det
som gjorts egentligen blott är af negativ och
destruktiv art.
Mellan eller jämte dessa två riktningar gifves
ingen tredje med samma primära och outplånliga
karaktär. Detta följer redan ur utvecklingens eget
väsen af rörelse i tiden i förening med tidens
endimensionella beskaffenhet, som blott tillåter följande
alternativ: norm och värde hämtas från erfarenheten
om det historiskt gifna och bestående eller från
idén om ett framtida tillstånd. Och då den
faktiska, outrotliga och växande otillfredsställelsen med
hvad som varit och är naturnödvändigt i stegrad
grad framkallar tanken på medlen att nå ett bättre
läge, måste liberalismen intaga den ledande
ställningen hos en alltmer vaken och företagsam
mänsklighet. Och med liberalismen kulturen. Denna
utvecklingens logik är en force majeure, inför
hvilken blott en hållning duger - den att böja sig.
Naturligtvis måste man vid en rationell
behandling af utvecklingens riktningar söka undvika
att vilseledas af orena mellanfärger, som väl
beteckna faktiska företeelser i det verkliga lif, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
