Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kultur och frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oro stå upptecknade. Det skulle till och med kunna
hända, att denna människa icke lefver under sämre
former för samlif, än hon förtjänar.
Men däremot frukta vi storligen, att i den högst
intelligenta och sinnrika apparat för allmänt väl,
som heter det moderna kultursamhället, motsatsen
mellan det gemensamma bästa och det enskilda
intresset ofta, alltför ofta måste visa sig vara
synnerligen svårartad, ja principiellt outrotlig, emedan
den hör till sakens egen natur. Det heter väl, att
kulturen verkar blott för allas lycka. Dock —
»allas lycka» är en fond, som icke kan bildas och
underhållas utan att taga från de få starke och
lägga till de många svage, och till hvilken den
verkligt frigjorde alltid måste känna sig mycket
starkt frestad att sätta sin egen privatlycka i
ställningen af undantaget från regeln. Men i en
sådan ställning bryter individualismen punktuellt
genom kulturismen och afkastar masken. Då röjer
sig, att hvad som är frihet icke är kultur och att
hvad som kallas kultur icke smakar af frihet.
Däremot hysa vi den öfvertygelsen, att den, som sätter
ett nej mot t. ex. familjens och folkets väsen,
också säger nej till sin egen personlighet.
Vi frukta alltså, att vi bittert missräkna oss
på den moderna kulturutvecklingens
frihetsvänlighet. Dess jämnstrukna, i grunden andefattiga
opersonlighet varslar icke godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
