Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Några sidor af den s. k. sociala frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som kroppsarbetande. Ja, denna känsla är faktiskt
stegrad därhän, att den icke blott tillåter utan
direkt uppfordrar till att tala om social nöd.
Att de som känna nöd verkligen också lida nöd,
därom kan icke tvistas. Men meningarna kunna vara
högst delade om riktigheten af de nödlidandes egen
syn på orsakerna till sitt lidande.
Här föreligger sålunda ett verkligt
problem, ty alla problem, äfven de som sväfva i
teoriens högsta luftlager, upprinna ytterst ur
behofvens och nödens oftast gömda, stundom uppenbara
källor. Sätten att angripa det kunna vara många,
men helt visst finnes intet oumbärligare och
djupare grepp därpå än att gå lös rakt på kärnan,
under det att man samtidigt gör sig hård mot
frestande ytligheter och håller inne med humbugen af
kurfuskande recept.
Men här, som för öfrigt nästan öfverallt,
belyses sanningen bäst genom sin motsats. Vi fråga
därför till att börja med:
Hvilka momenter i den sociala frågan få icke
betecknas såsom afgörande?
Icke klasskillnaden i och för sig.
Icke heller genomsnittligt och i stort sedt
arbetslönernas faktiska läge.
Om klasskillnaden gäller nämligen, att den
tillhör samhällets väsen, för så vidt som den utgör en
utstrålning i den för samhällsmedlemmarne
gemensamma miljön af en oundviklig och nödvändig inre
åtskillnad mellan personliga anlag, behof och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
