Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Några sidor af den s. k. sociala frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knyta sig kring en statsmakt, företrädd af en
personlig vilja, kring börd, religion och kyrklighet,
borgerlighet, bildning. Utan större svårighet kan
man också peka på de mänskliga lifsvärden, som
medföljt hvarje särskild sådan samhällsdaning.
Enmansväldet har skänkt oss auktoriteten och med
den uppfostran till disciplin, lydnad och
trohet, bördsväldet gaf oss äran, som icke står så
synnerligen långt från plikten (noblesse oblige!),
religionen med dess karakteristiska utgestaltning i
yttre organisationer har hänvisat till den lifvets
arkimediska punkt, som heter tro, borgerligheten
representerar hedern och den goda seden,
hemmet och trefnaden, bildningen den
andliga friheten.
Det är karakteristiskt för vårt moderna
samhälle, att det allt mindre samlar sina
beståndsdelar och krafter kring någon sådan medelpunkt
af förnuftig och personlig art, utan att det med
en tydlighet, som nästan är ägnad att förskräcka,
låter dem grupperas kring kapitalet. Dess
hjärtslag förnimmas allt tydligare som rullningar
med millioner och som rörelser på bolagsväsendets,
industrialismens, trusternas, börsspekulationernas
vida men dock så sorgligt öde fält.
Kapitalet framträder faktiskt på ett brutalt
opersonligt sätt, verkande efter obevekliga
naturlagar — de ekonomiska — och ofta nedtrampande
personlig rätt och lycka. Naturligtvis ha de
ekonomiska lagarna, såsom naturlagar, alltid gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
