Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Några sidor af den s. k. sociala frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällslif, som anknyter till historien i stället
för att afkoppla sig från densamma. Men första
villkoret härför är helt säkert, att man ger denna
fråga en rimlig begränsning.
En sådan begränsning får den endast då, när
man utgår från det sociala onda såsom en
konstitutionell sjukdom i samhällskroppen, mot hvars
symptomer man kan kämpa genom lagstiftning och
andra yttre åtgärder, som ställa omständigheterna
gynnsamma för förbättringen, men hvilken man
icke på sådan väg kan angripa i själfva roten. Detta
onda kan liknas vid det sjukdomstillstånd hos en
enskild, som heter allmän nervsvaghet, hvilket
tillstånd af läkaren egentligen blott nås i sina
yttringar, såsom sömnlöshet, oro o. s. v., under det
att den egentliga bättringen måste väntas af »tiden»
eller »naturen».
Man kan mycket verksamt lindra och mildra
den sociala nöden genom att gripa in mot
arbetslösheten, bostadsbristen, sjukligheten. Men man må
akta sig att vänta för mycket af sina yttre
ingrepp eller af sin sociala medicin, då här är fråga
om ett ondt, hvars källa till stor del ligger djupt
inne i personligheterna själfva.
Och man må akta sig för falska
angreppspunkter, när man vill taga itu med det onda. Framför
allt får man icke tillmäta samhället själft
skulden för dess uppkomst. Dess representanter ha helt
visst ådragit sig dryg skuld genom grofva
försummelser att använda de tillfälliga och yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
