Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Modernt själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehåll utan har tvärtom ögon, öron och tanke
öppna åt alla sidor. I annat fall skulle den råka
i kollision med bildningens eget väsen. Men det
enskilda jaget låter på denna ståndpunkt aldrig
måttstocken för värdering ryckas ifrån sig själf.
Det vill icke på något vis infoga sig såsom led eller
verktyg i en öfvermäktig och bestämmande
samhälls- och religionsordning, icke heller låta
förbruka sig i forskningens eller teknikens tjänst.
Esteticismen brukar alla värden men mindre för att suga
deras must och märg än för att njuta deras doft.
Det får icke förbises, att i esteticismen ligger
en emancipation af jaget och en långt drifven
kultur af det själiska. Genom att lösa sig från all
bundenhet utåt, all hämmande relation till det
objektiva blir subjektet fritt sväfvande och kommer att
lefva väsentligen i sina egna tillstånd. Detta sker
mest genom en stämning, som vill vara hvarje
föremål, gestalt och form öfverlägsen. Här synes nu
lifvet helt frigjordt, här synes det ha nått en inre
oändlighet, här har hvarje jag sin egen väg och sin
egen sanning, här sättes ingen skranka, här skjutes
icke fram någon lagtafla utan här kan den enskilde
ohindradt hängifva sig åt hvarje böjelse, i fullaste
frihet utveckla sig efter sin egenart och lefva ut
sig på sin egen fason.
En sådan lifsform borde ju kallas
individualism, om jag icke föredrogo namnet esteticism.
Jag gör emellertid detta af två skäl. Först emedan
namnet esteticism direkt pekar på den vändning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
