Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Modernt själslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af sin egen rörelses brist på mål och på mening och
sin egen höga bildnings haltlöshet och oförmåga att
gifva hvad man däraf väntade. Förskingrandet af
allt objektivt och fast i världen, d. v. s. dess
upplösning i stämningar och subjektiva tillstånd,
återkastas på subjektet själft som en olidlig känsla af
dess egen tomhet. På det sättet förvärfvar man
hela världen men tager skada till sin själ. Och
denna skada består, som antyddes, i ett hela lifsvärdets
sjunkande, som visserligen icke får tagas i absolut
mening men som dock har sin klara betydelse. Den
betydelsen nämligen, att hvad lifvet verkligen
bjuder af värde, af godt och eftersträfvansvärdt visar
sig blifva allt för långt efter de stegrade
anspråk på intensiv lifsglädje, som åtfölja
medvetandets växt och sensibilitetens utbildning.
Evolutionen har faktiskt som aldrig förr fört oss till en
punkt, där efterfrågan på lycka vida stegrats
öfver tillgången. Och på förhållandet dem
emellan beror ju härvidlag allt men ingenting på
absoluta mängder af det ena eller det andra, såsom
oerfarenhet och tanklöshet så ofta inbilla sig.
Ja, så förhåller det sig fullt ut i de typiskt
utpräglade fallen, i de andra, de flesta, närmelsevis
på samma sätt.
Det är, som man ser, ett tillstånd på både godt
och ondt, såsom ju heller intet mänskligt kan vara
annorlunda. Mången gång vill nutidsmänniskan och
hennes alla riktningar blott te sig som ett virrvarr,
otillgängligt för analys och reda i uppfattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
