Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tydligen afsedda för de snodder el. dyl., hvarmed dosan bars. Midt på locket ses en aflång ögla. Dosans diameter i ytterkant, utom öglorna, 7,2 cm.; höjden 3 cm.
Dosan som, när den upptogs ur jorden, innehöll två spiralringar af guldtråd, är funnen vid Karsholm i Österlöfs socken, Skåne, nära Kristiansstad.
Förfärdigad i Sverige under bronsålderns tredje period, omkr. 1300 år före Kr. [1]
Statens Historiska Museum, n:r 7025.
Dosans botten är prydd med en stor, fördjupad, stjärnformig figur, som varit fyld med harz. Dennas svartbruna färg åstadkom en god verkan mot den gula ytan; bronsen såg nämligen, innan den blef ärgig, ut nästan som guld.
Konsten att pryda brons med en sådan harzinläggning som den nu nämnda hade våra förfäder utan tvifvel lärt sig genom sin förbindelse med södra Europas folk. Särskildt i Grekland förstod man sig vid denna tid, som ju motsvarar den senare Mykenæ-tiden i den grekiska världen, väl på att genom inläggning med ämnen af annan färg pryda sina bronsarbeten.
Plansch 6.
Präktigt hängkärl af brons, med två öron och inböjd, genombruten kant; sedt från sidan och nedifrån. Största diam. 20,3 cm.
Det är jämte andra bronser funnet i en torfmosse vid Slättäng i Vårdkumla socken, Västergötland.
Svenskt arbete från det 9:de århundradet före Kr. föd., bronsålderns femte period.
Statens Historiska Museum, n:r 5316.
Detta ovanligt prydliga och väl bevarade bronskärl är ett godt prof på våra förfäders tekniska skicklighet under århundradet före det, då Rom grundlades. Kärlet, som är gjutet ("à cire perdue"), utmärker sig ej blott för sin eleganta form utan ock för det förträffliga sätt, hvarpå det är arbetadt. Det är anmärkningsvärdt tunnt, och följaktligen mycket lätt, och gjutningen har lyckats så väl, att så godt som alla hålen i den inböjda, genombrutna kanten äro öppna. Det är dock förenadt med stor svårighet att gjuta ett kärl af denna form så tunnt, och att kunna få alla hålen just så som man ville hafva dem.
Ornamenten, hvilka, som vanligt på den tiden, äro punsade, förtjäna särskild uppmärksamhet, dels emedan de äro efterbildade efter motiv som i Medelhafsländerna ofta förekomma, dels emedan de äro så väl tecknade och så väl utförda. I sådana fall, då ornamenten såsom här bilda en krets, är det nästan alltid lätt att säga, hvar man börjat, emedan det för tecknaren är synnerligen svårt att beräkna utrymmet tillräckligt noga. Men här kan man ej se, hvar man börjat, så lika hvarandra äro alla delarna af hvarje krets. Och det är inte någon geometrisk konstruktion, utan siraterna äro tecknade på fri hand. Den mellersta kretsen på kärlets hvälfda, nedre del bildas nämligen af 17 bågar åt hvartdera hållet. Om det varit 16, kunde man tänkt sig, att kretsen delats först i 4, därefter i 8 och 16 delar, då det varit lätt att få hvar del alldeles lika stor som de andra, men i 17 kan man ej på detta sätt dela en cirkel.
[1] För dessa bronsdosors typologiska ställning och sammanhanget mellan dem och sådana hängkärl som det pl. 6 afbildade, hänvisas till mitt arbete Die typologische Methode, särtryck ur Die älteren Kulturperioden im Orient und in Europa, 1 (Stockholm, 1903).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/master1/0011.html
