Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
annat är hvad det är, och detta i alla afseenden; så
är det klart, att det inom naturen, som är
sjelfstän-digast, kommer att blifva ändamål icke blott för ett
eller annat bland det öfriga inom naturen
förekommande utan för allt, som inom naturen är mindre
sjelfständigt. Naturens inre ändamål är alltså att
söka i den verkliga varelse, som inom naturen är
bland alla sjelfständigast. Denna varelse är väl utan
gensägelse — försåvidt vi nämligen känna hvad inom
naturen finnes — menniskan, med hvilket uttryck jag
här naturligtvis menar det af menniskan, som faller
inom naturens gränser, och hvarmed materialisten då
naturligtvis måste mena hela menniskan, eftersom
menniskan för honom är idel ofri natur. Den naturliga
menniskan är, såvidt jag kan förstå, den högsta och
sjelfständigaste individuella verklighet, som inom
naturens gränser påträffas. Jag tvekar således icke att
påstå, att den naturliga menniskan är hela naturens
ändamål, försåvidt detta ändamål är att söka inom
naturen sjelf. Härvid måste jag naturligtvis erkänna,
att jag icke lemnat något bevis för det påståendet,
att menniskan är den sjelfständigaste varelse inom
naturen; men det är icke heller bevisadt, att det
finns någon sjelfständigare. Om det finns lefvande
varelser på någon af de andra himlakropparne, det
är något som jag ej vet; men om ock så skulle vara,
å är det åtminstone ej bevisadt, att dessa andra
varelser äro fullkomligare än menniskan: tilläfventyrs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
