Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Såsom han ser allting endels, så ser han äfven sig
sjelf endels; icke ens hvad det närvarande ögonblicket
för honom bär i sitt sköte, känner han fullständigt
Individualiteten är här alltid genom rummets och
tidens form i oändlighet splittrad, och derföre blir
personen i detta lifvet icke heller såsom person, d. v. s.
såsom medveten och fri, fullständigt individuell. Hans
medvetenhet är således alltid en medvetenhet mer eller
mindre in abstracto, och hans frihet likaså; han väljer
fritt; men hvad han väljer är aldrig för honom i alla
afseenden omedelbart närvarande och således heller
aldrig af honom i alla afseenden omedelbart kändt,
hvilket sålunda dock å andra sidan innebär en
frihetens inskränkning. Mellantillståndet skulle nu
innebära upphäfvandet af denna brist. Det tillståndet
skulle utgöra en reduktion af all söndring mellan
föremålet, subjektet, och dess bestämningar, genomförd
ända till den punkt, der ingenting annat af söndring
qvarstår än det, som ligger i den ännu oöfvervunna
dualismen mellan subjektet sjelft såsom enhet å ena
sidan samt dess totala bestämdhet fattad såsom enhet
å den andra. Hade nu subjektet sjelft i detta lifvet
blifvit pånyttfödt, d. v. s. i sin aldra innersta
personlighet, i den mest fria och medvetna punkten af sitt
tidliga Jag, upptagit Guds vilja eller gjort Hans vilja
till sin; och om detta tillstånd utmärker personens
dödsögonblick, hvilket, såsom vi tillförene antydt,
måste sägas vara det i personligt afseende mest konkreta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
