Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
én möjlighet att erkänna, eftersom menniskan enligt
vår åsigt i sin specifika mensklighet icke är en blott
produkt. Materialisten, som är af motsatt åsigt,
måste strängt taget neka den menskliga friheten och
med henne möjligheten af både synd och dygd.
Friheten förutan är man icke tillräknelig, och utan till—
räknelighet är man icke god, ej heller syndig.
Hänned är materialismens moraliska betydelse
afgjord. Vore materialismen sann, så vore
moralitet omöjlig, ty frihet vore omöjlig. Vi hafva dermed
icke sagt, att materialisten sjelf är omoralisk eller
icke moralisk; — ty har han icke rätt i sin åsigt,
så kan han också vara fri, och då kan han i sin
praxis vara moralisk, ehuru han, såsom relativt ofri,
misstager sig i theorien. Har han rätt, så kan han
visserligen icke vara omoralisk, men af samma skäl
som en sten icke kan vara det.
Materialismens praktiska och moraliska betydelse
inlyser äfven från en annan sida. Han omöjliggör all
ovilkorligt förbindande lag. En ovilkorligt förbindande
lag är ett ovilkorligt befallande bud. Ett sådant kan
endast gifvas oss af en fullkomligt sjelfständig
myndighet. Denna sjelfständiga myndighet måste vara
någonting riktigt verkligt; ty det overkliga är
osjelf-ständigt i alla de afseenden, hvari det är overkligt.
I materialistens verld finns ingenting i alla afseenden
verkligt och sjelfständigt. Allt är der materia eller
kraft eller produkter af dessas verksamhet. Materien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
