Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3f) MATERIALISMEN I SKÖNLITTERATUREN.
teori om den skaldiska verksamhetens natur. Jag
har kvar blott att sammansmälta.
Hvari består väl egentligen den konstnärliga
alstringens egenart, i motsättning till t. ex. den
vetenskapliga? Hvad är det som gör, att vi
benämna det ena verket ett vetenskapligt, det andra
däremot ett diktverk? Efter hvilken måttstock
bedöma vi, rubricera vi härvid? Man är med dessa
spörsmål inne på det just i våra dagar, apropos
en litteratur som benämner sig själf vetenskaplig,
så mycket dryftade förhållandet mellan diktning
och vetenskap. Mycket är skrifvet därom, och
många formler ha uppfunnits, för att man måtte
kunna förståndsvis afgöra i hvarje särskildt fall,
om man hade med ett diktverk att göra eller med
ett vetenskapligt. Emellertid torde man därutinnan
icke hunnit långt; när det kom till stycket och
det gällde att skilja åt, fann man sig hänvisad till
den godtyckliga röst inom sig, som dömer
kategoriskt och utan skäl: instinkten. Hela
hemligheten bestod däri, att den förklaringssfer, inom
hvilken man rörde sig, den materialistiska, och den
skaldiska sferen voro tvenne koncentriska cirklar,
hvilka voro dömda att evigt kretsa utanom
hvarandra utan möjlighet till beröring. Och man stod
väl i flertalet fall alltför mycket under tidsandans
bann och inom dess horisonter, för all man icke
skulle vilja rala alla rationella förklaringssätt för
att tillgripa ett mystiskt, d. v. s. ett som låge
utanför de fem sinnenas och förståndels
erfarenhets-krets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
