Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
–
matematik (mekanik) vid Londons universitet, böra särskildt
framhållas. I en längre serie af af handlingar, de flesta utkomna i
den engelska vetenskapsakademins handlingar under
hufvudrubriken » Mathematical contributions to the theory of evolution » (den
första afhandlingen af år 1894) har denne framstående
vetenskapsman med en grundlighet och en energi, som stå öfver allt beröm,
angripit och löst en mängd svåra problem inom den matematiska
statistiken och dessutom vetat att kring sig samla en talrik skola
af manliga och kvinnliga vetenskapsmän inom skilda vetenskaper,
som med outtröttlig ifver arbeta på den vidare utvecklingen af de
PEARSON’Ska idéerna.
Den framställning af den matematiska statistiken, som här
skall lemnas, är icke direkt baserad på de PEARSON’ska
undersökningarna, äfven om jag, under de år jag sysslat med detta ämne,
har sökt så sorgfälligt som möjligt sätta mig in i de resultat till
hvilka KARL PEARSON och hans lärjungar hafva kommit. Utan att
vilja gå in på någon uttömmande kritik af dessa
undersökningar, hvilka jag för öfrigt på det högsta beundrar, anser jag mig
här böra framhålla att de PEARSON’ska metoderna lida af ett
väsentligt fel, som skulle kunna karaktäriseras så att de sakna
tillräcklig generalitet i val af utgångspunkt såväl som i metodernas
praktiska tillämpning. Hans 7 fellagstyper äro utan tvifvel
förträffliga interpolationsformler, men de äro härledda utan att fästa
afseende vid det sätt, på hvilket sådana fellagar genetiskt kunna
tänkas uppkomma Ej häller lemna de någon ledning för
beräkning af de statistiska seriernas högre karakteristikor. Liknande
gäller om hans korrelationsteori.
Min behandling af den matematiska statistiken är baserad
på tvänne små uppsatser i » Meddelanden från Lunds Observatorium»
af år 1905. Utgångspunkten för härledningen af den allmänna
formen för de statistiska serierna kan närmast föras tillbaka till
LAPLACE’S »Theorie analytique» och jag har sedermera (1908)
funnit att samma hufvudprinciper låta utvidga sig till att omfatta
äfven den allmänna formen för korrelationsfunktionerna. Hela den
matematiska statistikens område, så långt man hittills hunnit be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
