Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning I. Homograd eller alternativ statistik - I. Inledning. Definition på homograd och heterograd statistik - II. Det aritmetiska mediet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
12
Här ange talen x₁, x2, x, etc. intensiteten (graden) af
egenskapen i fråga hos hvarje individ, mätt i någon antagen enhet
(meter, liter, kilogram, år etc.). Talen
X1, X2, X3,
XN
bilda nu direkt den statistiska serien och hvarje x är ett element
af serien.
Som exempel på statistiska föremål tillhörande den heterograda
statistiken må nämnas en nyfödd persons lifslängd, en sjukdoms
varaktighet, längden, volymen eller vikten af djur, växter eller
döda ting, regnmängden under en viss tidrymd, graviditetsperiodens
längd, färgen på hår och ögon, stjärnornas färg o. s. v.
KAP. II. Det aritmetiska mediet.
[4]. Den matematiska statistikens första uppgift är att visa
huru de karaktäristiska egenskaperna hos en statistisk serie, eller,
allmännare uttryckt, hos ett antal samtidigt existerande statistiska
serier kunna bestämmas. Erfarenheten har visat, att det i den
skenbara oordning, som en statistisk serie företer, herskar enkla
lagar, som tillåta att på ett klart och entydigt sätt karaktärisera
hvarje statistisk serie eller en grupp af samtidigt existerande och
af hvarandra beroende statistiska serier.
De kvantiteter, medelst hvilka en statistisk series väsentliga
egenskaper kunna härledas, skola här kallas den statistiska seriens
karaktäristikor.
I de allra flesta fall äro 4 sådana karaktäristikor tillräckliga.
För små serier (serier med ett litet antal (N) af element) äro 2
sådana behöfliga. Undantagsvis kan man nöja sig med en enda
karaktäristika.
Dessa karaktäristikor skola här erhålla följande benämningar:
1) Det aritmetiska mediet (M) (stundom blott mediet);
2) Dispersionen (0);
3) Snedheten eller dissymetrin (S);
4) Excessen (E).
Jag skall här och i de närmast följande kapitlen antaga att
individerna tillhörande primärlistan (tab. 1) äro uppdelade i N grupper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
