Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - IX. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Af utrymmesskäl kommer jag emellertid att behandla dessa
båda frågor, likasom det därmed sammanhängande problemet om
frekvenskurvor, samtidigt för båda afdelningarna af statistiken.
Denna sammanslagning låter genomföra sig, sedan det LEXIS’ska
teoremet och den reducerade seriens egenskaper, hvilka endast
hafva sin tillämpning inom den homograda statistiken, i det
föregående blifvit behandlade. Jag skall emellertid i det följande
påpeka några punkter, där den homograda statistiska serien fordrar
en särskild behandling.
[52]. Låt oss, innan vi gå vidare, betrakta ett exempel på
en heterograd statistisk serie. Jag väljer uppgifterna på
nederbörden i Lund under åren 1889-1908.
x=
Tab. 21.
Nederbörden i Lund.
N=20, M. 600.
nederbörden under året i millimeter.
Ar
x
20
x-M。
(x-M₁)
1889
567
90
594
11
8888
33
1,100
6
0
91
720
+ 120
14,400
92
615
+15
200
93 625
+25
600
94
724
+124
15,400
95
673 +73
5,300
96
703
+103
10,600
97
648
+ 48
2,300
98
728
+128
16,400
1899
511
-
89
7,900
1900
661
+61
3,700
01
597
–
02
541
03
663
+63
11
ma
3
59
3,500
04
563
1
37
4,000
1,400
05
607 +7
0
06
576
-
24
600
07
530
70
4,900
08
717
+117
13,700
Summa+884 - 321 106,000
Siffrorna i andra kolumnen af tab. ange nederbörden i
millimeter för hvart och ett af åren 1889-1908. Hvarje sådan siffra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
