Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - X. Den normala frekvenskurvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
-
+3
+2
+1
blifvit beräknade
-
härleda värdet
värdet på normalkoordinaterna
medelst formlerna (2), i hvilka man då har att i stället för y
insätta det observerade antalet element tillhörande klassen x.
Detta observerande antal skall här såsom förut betecknas med
F(x). Om man först, med användning af tab. 22 och formel (3),
ritar upp normalkurvan på ett rutadt papper (hälst bör man ha
tryckta normalkurvor), så är beräkningen af normalkoordinaterna
och deras införande på diagrammet några minuters verk. Jag
råder mina läsare att själfva utföra en dylik konstruktion, som
är lätt och behaglig att utföra och dessutom lämnar en konkret
föreställning om det sätt, på hvilket elementen i en statistisk
serie äro fördelade. Här, såsom öfverhufvud taget vid statistiska
räkningar, böra kalkylerna hälst utföras med räknemaskin. För
min del använder jag mig vanligen af ODHNER’S maskin (förd i
marknaden af en tysk firma under namnet »Brunsviga»), men
ännu bättre är att skaffa sig en verklig multiplikationsmaskin
(såsom t. ex. »Millionär»), som emellertid ställer sig relativt dyr
i inköp.
[59]. Såsom exempel vill jag först behandla en serie ur den
homograda statistiken och väljer då samma serie, som förut flere
Antalet nyfödda gosssar på 500 flickor.
1883 o. 1890 i Sverige.
Fig. 1.
Y
-
3
-
2
+3
+ 2
19
1
0
+1
X
+2
+3
+4
gånger fått tjäna till illustration af de statistiska satserna,
nämligen antalet gossar på 500 nyfödda barn i Sverige (olika månader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
