Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afdelning II. Heterograd eller kvalitativ statistik - XIII. Om korrelation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
75
––
KAP. XIII. Om korrelation.
[62]. En af den praktiska statistikens viktigaste uppgifter
är att söka bestämma huruvida och i hvad mån olika statistiska
företeelser äro af hvarandra beroende. Problemet är i regel svårt
nog på grund af de »tillfälliga» fluktuationerna i de statistiska
seriernas element, hvilka mera eller mindre starkt maskera
seriernas beroende af hvarandra.
Sedan lång tid tillbaka har man för att studera detta
sammanhang mellan statistiska företeelser användt sig af den grafiska
metoden. Man uppritar en kurva, som utvisar huru elementen
i en statistisk serie varierar och på samma papper en annan
kurva, som visar huru elementen i en annan samtidigt observerad
statistisk serie varierar. Man kan då genom en okulär jämförelse
mellan dessa kurvor, åtminstone i en del fall, afgöra huruvida
något sammanhang mellan dessa företeelser finnas eller icke.
Metoden är förträfflig och gör mycken nytta såsom en första
rekognoscering. Den lider emellertid af tvänne väsentliga fel: dels
kan det inträffa att de tillfälliga funktionerna äro så stora, att
det blir svårt eller kanske omöjligt att genom blott grafisk
jämförelse afgöra huruvida ett samband mellan företeelserna äger
rum eller icke; dels och detta är den betänkligaste bristen hos
denna metod kan man på detta sätt ej bestämma graden af
det samband som äger rum mellan företeelserna.
–
—-
Vid det stora uppsving inom den matematiska statistiken,
som tog sin början i slutet af förra århundradet, kom man också
att rikta sin uppmärksamhet på detta problem, och man fördes
härvid till upptäckten af nyare och tillförlitligare metoder för att
bestämma sambandet mellan statistiska företeelser. Den
grundläggande upptäckten på detta område gjordes af Sir FRANCIS
GALTON och finnes nedlagd i hans, äfven i andra afseenden
synnerligen märkliga, arbete »Natural Inheritance» (1889).
[63]. Sambandet mellan statistiska företeelser betecknas med
termen korrelation. Ställer man sig på elementarfelens
ståndpunkt, säges två fenomen vara korrelerade, om de helt eller
bero på samma elementarfel.
delvis
–
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
