Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Femte budet - 22. Kärlek till nästan - 110. En oväntad lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄHLEK TILL NÄSTAN.
135
110. Bn oväntad lyojka.
1 Joh. 3, 18. Mina barn! låtom oss icke älska med ord
eller med tungan, utan mod gerning och sanning.
En vacker sommarmorgon 1823 stod en 14 års
gosse, E., utanför gästgifvargården i Korsör. På
återvägen från Seeland, der ban helsat på sin mor, jemte
en förnäm fru, hvilken efter hans fars död hållit
honom i skolan, kände han sig något brydd, emedan
hans lärare, med hvilken han uppgjort ressällskap, farit
ifrån honom, och hans kassa just icke var särdeles väl
försedd. Vår E. visste således icke, huru han skulle
komma från Nyborg till Odense, för att efter ferierna,
som nu voro tilländalupna, i rattan tid åter börja
sina studier. En på trappan stående förnäm herre gaf
sig i samspråk med honom, men som han talade
svenska och gossen, liksom de llesta danskar på den
tiden, var intagen af fördom mot allt, som kom från
grannriket, kände han föga lust att fortsätta samtalet,
så mycket mer som han endast med svårighet förstod
språket. Han såg derföre icke ogerna, att en sjöman,
som befann sig i närheten, besvarade den vänlige
mannens frågor. En timme derefter gick fartyget från
Korsör, och gossen blef något förlägen då han åter
stötte på samme främling, hvilken med sin hustru
ämnade besöka sin svåger, en rik och förnäm
godsegare på Fyen. Det dröjde icke länge, förr än den
svenske baronen gick bort till E., satte sig bredvid
honom och började efterfråga anledningen till hans
resa, hans slägtförhållanden och öfriga omständigheter.
Småningom mera förtrogen med språket, repade gossen
mod, och samtalet började gå obehindradt. Vädret
var behagligt, men lugnt, så att hela dagen åtgick till
öfverfarten, och som det derigenom blef tid attspråka
om ett och annat, bidrog denna omständighet icke litet
till gossens framtida lycka. Ju längre färden varade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
