Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Femte budet - 26. Barmhertighet mot sjuka och nödlidande - 136. Skräddaren i Pensa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’182
iio guds bud.
16 man från Baden, hvilka tjent under Napoleon.
Utmattade, sjuka, med förfrusna händer och fötter
samt utblottade på penningar och all slags
vederqvickelse, befunno de sig i ett ganska beklagansvärdt
tillstånd. De visste icke hvad det midt i en alldeles
okänd trakt skulle blifva af dem, då en röst på deras
modersmål framställde ofvannämnda fråga: "Finnas
bland eder inga tyskar?" hvaröfver de blefvo så
förvånade, att de icke kunde svara, förr än den vänlige
skräddaren ännu en gång upprepat sina ord. "Här är
tyskar nog!" skallade det från flera håll, och då
Eget-mejer frågade hvar och en särskildt hvarifrån han var,
svarade den ene: "Från Mannheim vid Rhen," den andre:
"Från Bruchsal," den tredje: "Från Heidelberg," och
så vidare. Ingen kunde vara mera förnöjd än vår
skräddare, ocli då fångarna å sin sida förnummo, att
de råkat på en landsman, fylldes deras ögon af
glädjetårar. Egetmejer förde dem i triumf till sin boning
och undfägnade dem med en så god och styrkande
måltid, som i hast kunde anskaffas. Sedan begärde
han tillåtelse att någon tid hos sig behålla sina
landsmän, hvartill ståthållaren med beredvillighet lemnade
sitt samtycke.
Nu sprang skräddaren omkring i staden och sökte
bereda godt qvarter åt dem af sina landsmän, för
hvilka han sjelf icke hade utrymme. Sedan lät han
sina gäster undergå mönstring. "Herr landsman!"
sade han till den ene, "ert linne ser dåligt ut; jag
skall skaffa er ett halft dussin skjortor." — "Ni
behöfver en ny röck!" sade han till den andre. Till den
tredje: "Er röck kan vändas och lappas," och så bela
laget igenom. Strax blef det tillskuret ocli de 26
gesällerna arbetade natt och dag åt de kära rhenländska
vännerna, hvilka inom kort hade nya, eller åtminstone
hela kläder. "Herr landsman!" sade en af officerarna,
"gör er inga falska förhoppningar! En krigsfånge
medför hvarken guld eller penningar, och det står i vida
fältet, huru eller når vi kunna ersätta er." Den
väl-villige mannen svarade: "Jag finner tillräcklig
ersättning i glädjen att kunna vara er till hjelp. Allt hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
