Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Första Artikeln - 49. Guds försyn - 230. Oväntad räddning - 231. Dionysius och barberaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
BES APOSTOLISKA BEKÄNNELSEN.
varne blefvo dem varse, skyndade de bort med de
röfvade penningarna, lemnande det olyckliga offret för
deras roflystnad nästan döende. Ryttarne lade hans
kläder och öfriga tillhörigheter på sina hästar och
uppmanade Baker att springa så mycket han förmådde,
för att derigenom sätta det af dödsångest stelnade
blodet i rörelse. Med stor ansträngning uppnådde han
närmaste by, och blef genast införd till en husegare,
hvilken, då han såg Bakers tillstånd och hörde omtalas
den fara, i hvilken han nyss sväfvat, med djup rörelse
utropade: "Ni måste sannerligen, såsom ett Guds
barn, stå under hans synnerliga omvårdnad. Då jag
i dag på morgonen gick af och an i min trädgård,
drefs jag helt hastigt af en dunkel, men oemotståndlig
känsla, att till skogen öfversända tvänne ryttare, för
att efterspana röfrarne, hvilka föregående natt mördat en
handtverks-gesäll. Jag ville först uppskjuta dermed
till eftermiddagen, men öfverfölls då af stor ångest;
det svartnade för mina ögon, så att jag icke förmådde
urskilja blommorna i trädgården. För att om möjligt
blifva fri från denna plågsamma känsla, skyndade
jag in i mitt rum och icke förr än ryttarne voro
afskickade återkom mitt vanliga lugn." Denna
berättelse rörde ända till tårar den resande, som i
egen-domsherrns hus åtnjöt den ömmaste skötsel.
Stråt-röfvarne blefvo sedan gripna och utstodo snart ett
välförtjent straff.
331. Dionyeius ooli barberaren.
Matth. 10, 26. Det finnes intet fördoldt, som icke skall
uppenbaras, och intet hemligt, som icke skall blifva
kunnigt.
Då tyrannen Dionysius en dag gick omkring på
torget, för att bese åtskilliga handelsvaror, blef han
bland andra personer varse en emellan några köpmän
sittande verldsvis eller så kallad filosof. På Dionysii
fråga, hvad han hade att afyttra, svarade han: "Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
