Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Första Artikeln - 49. Guds försyn - 231. Dionysius och barberaren - 232. Kanariefogeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJDS FÖRSYN.
335
säljer visdom." — "Hvad begär du för din vara?"
frågade vidare tyrannen. "Sexhundrade gyllen," blef
svaret. Dionysius uppräknade den bestämda summan
och tillsade säljaren att utlemna varan. Filosofen
framförde då efterföljande latinska tänkespråk:
Qvid-qvid agis, prudenter agas, et respice finem, det är:
hvad du gör, gör försigtigt, och tänk på döden, en
varning, som Dionysius sedan vid flera tillfällen
brukade upprepa.
Nu hände sig, att många af tyrannens undersåtar,
för hans grymhets skull, sammansvuro sig att bringa
honom om lifvet, hvarföre de vidtalt hans barberare,
att för en viss penningsumma skära halsen af honom.
Barberaren kom, för att förrätta sin vanliga syssla;
men just som han skulle gripa verket an, utsade
Dionysius af gammal vana ofvan anförda ord. Barberaren
föreställde sig, att tyrannen fått kunskap om hans
förrädiska uppsåt och i följd deraf uttalade denna
varning, hvarföre han af förskräckelse fällde knifven på
golfvet, kastade sig för Dionysii fötter och anropande
honom om nåd och försköning, uppenbarade bela
hemligheten. Tyrannen insåg således, att han icke för
högt betalat en vishetsregel, som skulle blifva hans
lifs räddning.
233. Kanarlfogeln.
Matth. 10, 29—31. Säljas icke två sparfvar för en skärf,
och en enda af dem faller icke till jorden eder
Fader förutan? Men på eder äro äfven alla edra
hufvudhår räknade. Frukten alltså icke; I ären mer
värda än många sparfvar.
För några år sedan dog i Hamburg en
handtverkare, utan att efterlemna så mycket, som fordrades
för hans begrafning. Flera trappor upp i ett litet
rum vid en smal gränd låg den döde, och bredvid
satt hans efterlefvande enka, bittert begråtande sin
förlust och stora nöd. Da hon för att få litet frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
