- Project Runeberg -  Christlig läsebok för skolan och hemmet : 400 sannfärdiga berättelser ordnade efter Luthers katekes /
436

(1876) [MARC] Author: Edvard Mau
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Apostoliska bekännelsen - Tredje Artikeln - 60. Bekännelse af den christna tron - 289. Polykarpus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

bi .is apostoliska bekännELsen.

"Ske Guds vilje!" sade han helt lugnt. Då han
från öfra våningen hörde förföljarnes röster, gick han
ned och tilltalade dem vänligt. Förundrande sig
öfver biskopens höga ålder och orubbliga mod, sade
de sinsemellan: "Icke behöfde vi göra oss all denna
möda för att gripa en så gammal man." Han lät
gifva dem mat och dricka, och tegärde blott en
timme, för att i ostörd ro förrätta sin bön. Sedan
han erhållit deras samtycke härtill, bad han rätt
innerligt till sin himmelske Fader, c ch då han slutat
bönen, i hvilken han särskildt nämnde alla, så väl
höga som låga, till hvilka han stått i någon
närmare förbindelse, fördes han på en åsna till staden.
Före framkomsten möttes han af fredsdomaren Herodes
och dennes fader, som togo honom ipp i deras vagn
och på allt sätt sökte öfvertala honori att förneka sin
Herre och Frälsare. "Är det något cndt uti att kalla
kejsaren för Gud?" frågade de. "Hvad skadar det
att; offra åt våra gudar, om ni derigenom kan rädda
ert lif?" I början svarade den gamle ej ett ord, men
då de fortforo att tränga in på hniom, sade han:
"Hvartill allt detta öfvertalande? Jag lättar mig
ändå icke efter edra uppmaningar." De öfverhopade
honom då med skällsord och kastade honom slutligen
så våldsamt ur vagnen, att hans ena ben illa skadades.
Oaktadt de plågor, han derigenom erfor, gick han
frimodigt framåt till torget, der folket, vid åsynen deraf,
att en bland gudsförnekarna (så kallades de christna)
blifvit gripen, uppgaf höga glädjerop Han fördes nu
inför ståthållaren, hvilken äfven sökte öfvertala
honom till affall. "Haf vördnad för din höga ålder!"
sade han; "tillbed kejsaren, eller säg endast: bort
med gudsförnekarna!" Polykarpus öfverskådade lugnt
deri stora hedninga-skaran, utsträckte handen och sade
med en djup suck, höjande ögonen mot himmelen:
"Ja, bort med gudsförnekarna!" Ståthållaren, som
trodde att han ville gifva efter, blef än mera
enträgen. "Förbanna Christus och svärj \id kejsarens
gudom!" utropade han, "och jag skall genast frikänna
dig!" Biskopen svarade med högtidligt allvar: "Un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maulaseb/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free