Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 70. Förbön - 349. Luthers bön för Myconius - 350. Ett behagligt möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
FADER VÅR.
Myconius dog två månader efter Luthers år 1546
inträffade frånfälle.
350. Ett behagligt möte.
Ap.-G. 9, 5. Jag är Jesus, som du förföljer; det vill
blifva dig svårt att spjerna mot udden.
En prest i Edinburg mötte en dag på gatan en
yngling, hvilken ganska höliigt sålunda tilltalade honom:
"Jag tror mig hafva hört er predika i Spafields kapell?
"Som jag derstädes ofta förkunnat Guds ord, är det
mycket möjligt," svarade presten. "Kan ni påminna
er ett bref, hvilket en gång tillsändes eder från en
enka, som begärde församlingens förböner för hennes
ogudaktige sons omvändelse?" "Jag ihågkommer det
ganska väl." "Ni ser i mig just denne son, och er
bön har på ett förunderligt sätt blifvit hörd.
Tillsammans med några andra muntra sällar, kom jag en
söndag, på vägen till ett dryckesgille, i närheten af
Spafields kapell, då vi föllo på den tanken att gå dit in
för att drifva gäck såväl med predikant som åhörare.
I detsamma vi kommo inom kyrkdörren, började ni
uppläsa ofvannämnda bref, hvars innehåll, utan att jag
visste att det angick mig, på ett obeskrifligt sätt rörde
mitt hjerta. Lifligt föreställande mig, huru qvalfullt
det för en mor måste kännas, att ega en så vanartig
son, som jag i detta ögonblick insåg mig vara,
försattes jag i en ganska allvarsam sinnesstämning, och
var helt och hållet ur stånd, att med mina lättsinniga
kamrater, såsom förut, le och skämta. Med ögonen
oafvändt fästade på predikanten, af hörde jag honom i
kyrkan. Från denna stund funno Guds Ord väg till
mitt hjerta, och bedjande om nåd och syndernas
förlåtelse, erhöll jag i tron på Jesus Christus frid och
hvila öfver min arma själ. I stället att förut hafva
varit min moders sorg och smärta, blef jag henne till
stor tröst och glädje."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>