Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fader Vår - 72. Tillkomme Ditt rike - 354. De två bröderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLKOMME DITT RIKE.
529
ståndaren att morgonen derpå, då Schemet genom den
christna slafven Theophilus lät fråga, om hans
tillsägelse blifvit fullgjord, utan afseende på dennes ord,
genast kasta honom i den brinnande ugnen. Tidigt
följande dagen lät han tillkalla Theophilus och befallde
honom springa till tegelugnen och fråga föreståndaren,
om han gjort såsom han blifvit tillsagd. Utan att ana
något ondt, begaf sig slafven åstad; men som han vid
gåendet förbi S:t Mikaels kyrka förnam att
gudstjensten redan var börjad, påminde han sig sin faders
förmaningar och trädde inom dörren, endast för att läsa
sitt Fader Yår. Hans herres hotelser, hvilka lågo
honom tungt på hjertat, kommo honom likväl att dröja
några minuter längre, för att bedja Gud att antingen
böja Schemets sinne, eller ock förläna honom sjelf mod
och kraft att förblifva i Christus, äfven om det gällde
att med blod bevittna den christna trons sanning. Under
dessa varma böner förgick tiden hastigare än
Theophilus trodde, och som välsignelsen i det samma
skulle läsas, dröjde han qvar för att äfven få del af
densamma.
I sin otålighet att erfara huru allt aflupit, och
om Theophilus verkligen varit så nöjd att dö, som han
på förhand föregifvit, kunde Schemet icke vänta, till
dess han sjelf fick tillfälle att gå till tegelbruket, utan
tillsade Crispinus att höra efter om föreståndaren
fullgjort den honom gifna befallningen och huru saken
slutades. Ifrig att så fort som möjligt åtlyda sin herre,
påskyndade Crispinus sin gång, och då vägen förde
äfven honom nära kyrkan, i hvilken hans bror, honom
ovetande, ännu uppehöll sig, slog samvetet honom för
hans trolöshet, så att han, utan att ens vilja se åt det
hållet, gick så fort som möjligt förbi det Guds hus,
hvilket han icke mera tillhörde. Anländ till
tegelbruket, framförde han sin herres fråga, om hans
befallning blifvit fullgjord, hvilket föreståndaren bejakade,
bedjande honom följa med ett stycke, för att sjelf
förvissa sig derom. Utan ringaste tvekan gick
Crispinus med honom, men då de kommo midt för ugnen,
Mem, Läsebok.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
