Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt möjligt, men för det mästa såg han framtiden
i mörka färger — och sig själf likaså.
I Lund blef ej förhållandet bättre. Lars var
borta, lyckligtvis, ute på sjön, och gjorde således
ej längre förtret. Men i stället skulle Ragnar
läsa med de bägge små, Oskar och Adolf, ena
riktiga vildbasare, när de satte den sidan till.
Anders, som nu gick i öfversta klass, var just
icke häller treflig att umgås med, tvär, surmulen
och kinkig som han var. Ragnar, som från
gammalt hade något despotiskt i sitt beteende
mot honom, visste mycket väl, 5itt skulden till
den spänning, som rådde mellan dem, låg hos
honom själf lika mycket som hos Anders. Men
hur gärna han än önskade, lyckades han ej
åstadkomma något broderligt förhållande; småsaker
hindrade alltjämt hvarje närmande. Ragnar
van-trifdes ohyggligt. Han läste läxor med Oskar
och Adolf, smågrälade med Anders, skötte
hus-hållsräkenskaperna med en pedantisk
noggran-het, studerade flitigt ästetik och literaturhistoria,
tog sin nödjga motion i gyllenkrookska
promenaden, grubblade lika mycket som han läste,
skref då och då en dikt samt rökte pipa från
morgon till qväll och hade ständigt ondt i
huf-vudet.
Så förflöt en tid.
Under sina promenader mötte Ragnar
ständigt en annan student, som lika regelbundet som
han själf tog sin motion på samma plats*och vid
samma tid. Ragnar var ej personligen bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
