Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sig att han måste samla hela sin styrka, för
att kunna genomföra sitt beslut och se frimodig
ut. Han ville börja med ens, annars blefve det
svårare. Han skulle prata, skämta, skratta, vara
lustig och låtsa som det rägnade, om gubben
visade sig tvär. I själfva värket önskade gubben
ingenting högre än öppenhet och frimodighet,
det visste han ju. Bara man förstode sig på
honom riktigt I Och så skulle det nog gå.
På trappan stodo gumman och flickorna, i
sina hemmaväfda kläder, och nickade. Maria,
hans älsta svägerska, stod där också, vacker och
tillgjord. Helmer kom från lagården, kobent och
fryntlig, med knölpåken i hand. Gubben syntes
i ett öppet fönster i öfre våningen. Gamle
Väg-ner gick och krattade gångarna mellan
gräsmattorna, ty det var lördag.
»God dagi Hur står det till?» ropade
Ragnar redan på afstånd och lyfte på mössan.
»Gumman har väl mat i ordning? Jag är hungrig som
en varg.»
Och så hoppade han ned ifrån åkdonet,
kysste modren på mun och systrarna på kind;
I detsamma kom också gubben ner och fick den
sedvanliga kyssen. Bagaget bars in, och vagnen
rullade bort, sedan drängen fått en sup af Helmer.
»Nå, hur är det med dig, Signe?» frågade
Ragnar. »Hädanefter kommer du väl med på
landshöfdingens bal, liksom Olga?»
»Ja-a», inpassade gumman, som fryntligt stod
med handen i sidan, alldeles som hon brukade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
