Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan gubben stod och betraktade hästarna,
som drogo lasset, tyckte Ragnar det kunde vara
tid att rycka fram med hvad som för tillfallet
låg honom mäst om hjärtat. Men det var ej utan
ängslan, som han började.
»Signe har allt vuxit etj del ’i vinter, och
hon ser friskare ut än förr», sade han försigtigt.
Gubben tog en liten sten, som låg i vägen,
och kastade bort den på en hög af småsten,
som skulle bortköras.
»Ja-a», yttrade han därefter, långsamt,
»hän-nes kropp fattas minsann ingenting. Hon skulle
passa till dragon, om hon vore karl.»
Ragnar funderade på hvad han nu skulle
säga. Det var något i gubbens stämma, som
af höll honom v från att genast komma fram med
kärlekshistorien.
»Signe blir allt en . .. bra hustru ... med
tiden», sade han slutligen något oförsigtigt, medan
de gingo framåt den smala körvägen, gubben
före, han efter.
> Gud vet hvem som skulle vilja ha £>igne
till hustru», inföll gubben och vände sig1 och
stannade. »Hvem tror du skulle vilja ha Signe
till hustru? Ful är hon, och dum är hon, dfch
ingenting kan hon, ingenting har hon lärt, o»
ingenting vill hon lära.» V
»Fast hon inte har Olgas begåfning för strX
dier», svarade Ragnar stillsamt, »så är hon visst
inte så dum som pappa tror.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
