Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saker att tänka på, också skulle lägga mig
ombord med flickornas uppfostran?»
»Nä-ä, men ...» sade Ragnar, fast han
egentligen ville säga något annat.
»Nå! Eller vill du att Helmer. .. eller
bokhållaren eller ryktaren eller stalldrängen .. . ?
Skulle jag kanske säga till mamma så här: hör
du, Matilda, hädanefter låter du stalldrängen se
opp med dina flickor! Tror du inte mänskorna
skulle hålla mig för tokig, om jag satte
någonting sådant i fråga?»
»Jo, inte menar jag det.»
»Nå hvad menar du då? Inte mammas fel,
sa’ du. Hvems är då felet?»
»Om mamma finge göra som hon ville,
så ...»
»Hvad så?»
Ragnar teg.
»Hvad så? Hvem hindrar hänne? Kanske
när allt går omkring, så kan mamma uppfostra
bättre än jag! Mycket gärna för mig. Jag skall
min själ inte hindra hänne.»
»Men det är just hvad pappa gör», slungade
Ragnar fram, utan att besinna sig.
Gubben harklade sig och spottade.
»Hur så, min gosse?» frågade han med större
fattning, i en mildt öfverlägsen ton.
»Jo-o ... jo ...»
Ragnar visste knappt, hur han skulle svara.
Han märkte ,att han gifvit sig ut på en hal is.
Om han bara lyckades behärska sig, vore det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
