Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den minsta lilla vrå i sin själ, och att aldrig
svika sitt härliga valspråk : excelsior!
Sin första dagboksanteckning afslutade han
med följaude rader:
»Ja, jag tackar gud att han ledt mig genom
många svårigheter fram till den rätta vägen, som
är behofvet att lära känna honom, behofvet af
religion. Måtte han äfven leda mig till en
värkligt religiös öfvertygelse, som jag ännu
saknar! Måtte han styrka mig i pröfningens
stunder och häjda mig i framgångens, att jag
ej går för långt eller viker af ifrån min rätta
stråt! Måtte han alltmer befästa den harmoni,
som jag nu känner i mitt bröst! Måtte han
göra mig ädel, visa mig mitt mål och ge mig
kraft att arbeta! Ty arbete är grunden till
lifvets lycka.»
Och så började han arbeta riktigt på allvar.
Af hans lån fans ej mera kvar än ett par hundra
kronor, och han måste således skynda sig med
att få sin athandling färdig. För att så mycket
som möjligt vara i lugn och ro, hade han
inackorderat sig i en familj, där det fans bara man
och hustru och där han till billigt pris fick allt
hvad han behöfde. Hotjunkaren von Döhnen,
hans värd, som nyligen bosatt sig i staden,
tjenst-gjorde någonstädes i en bank om förmiddagarna
och var om eftermiddagarna mycket sällan hemma.
Frun, som tycktes ha om hand hela husets
ekonomi, hade stor lust att prata en stund efter
middagen, men skötte sig för öfrigt själf. Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
