Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagmar ropade på Fabian att téet var i
ordning, och Fabian kom,’ sluddrande på målet
af lutter förtjusning. Dagmar hade lagat en
varm rätt, högtiden till ära, men den annars så
glupske Fabian glömde bort de förträffliga
kotletterna, bara för nöjet att beskrifva hur barnet
såg ut och hur det låg nerbäddadt i en för
tillfället improviserad liten säng.
»Han har redan fått hår», utbrast han och
skrattade förnöjd.
»Men du ville ju inte veta af något
fosterbarn?» invände Ragnar skämtsamt. »Jag tror
att du ändrat åsigt nu.»
»Ja-ha-hä-ha-ha», svarade Fabian och
rodnade af förlägenhet. * »Men fan ta’ mig, om jag
tagit emot hvilket barn som hälstl Det svär
jag på.»
»Egentligen», föll Dagmar in, »är det doktor
Möller, som är barnets fosterfar. Ty det är honom,
som jag har att tacka för att det kom hit.»
Ragnar trampade hänne på foten, som ett
tecken till att hon skulle tala försigtigare. Men
Fabian befann sig för tillfället i sådant lynne,
att hvarje särsjkild försigtighet var öfverflödig.
»Hvad», utbrast han och skrattade, »inte
kan Möller vara fosterfar, när du är fostermor?»
»Nej, men han borde vara det.»
»Ja, men nu är han det inte, utan det är
jag. Förstår du inte det, Dagmar, att om du
är fostermor, så kan inte Möller ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
