Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spillde snus på hans byxor och manschetter och
alltjämt vädjade till sitt eget »tycke och smak ,
såsom en ofelbar auktoritet, när Ragnar höll pä
konsekvens och principer. *
»Det skall vara måtta med konsekvensen
också», brukade Björk yttra, när Ragnar var
alltför envis med sin opposition.
»Men det vore ju detsamma som att
upphöja godtycket till lag?» invände Ragnar retligt.
»Ja, ja, ja, ja,––––-låt oss nu gå vi-
dare!»
Därefter fortsattes det gemensamma
genomgåendet af de svårläsliga manuskripten, som
redan förut blifvit tillräckligt granskade och
förbättrade. Mången gång var denna
sysselsättning alldeles odräglig!
Ragnar var ej häller fullt tillfredsställd med
sin omgifning för öfrigt — det skulle då vara
med Edela Vancke, som i hans ögon var idealet
för en emanciperad kvinna. Han värderade
visserligen sina kamrater särdeles högt både som
mänskor och som vänner (utom Doggen, som
han afskydde), men det fans icke hos någon
enda bland dem hvad han sökte: förståelse. De
intresserade sig icke för detsamma som han, för
lifvets allvarligare frågor, samtidens andliga
strömningar, dén uppspirande norsk-danska literaturen.
Och när det hände stundom, att dessa ämnen
bragtes på tal, befann sig Ragnar ensam med
sin uppfattning midt ibland deras förutfattade
meningar, i en så mycket oangenämare situation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
