Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som han hade svårt att uttrycka sig. Vid
middagsbordet var det lönlöst att diskutera vare sig
med Ekerot, hvilken med all sin öfverflödande
kvickhet var utan sinne för logik, eller med
Edvard Morris, för hvilken det faktiska var allt.
Ragnar kände sig skild från sina vänner genom
en oöfverstiglig klyfta. Han hade länge, så långt
tillbaka som han "kunde minnas, haft en s. k.
frisinnad uppfattning af både religiösa,
moraliska och sociala frågor. Förut hade hans
frisinthet inskränkt sig till 1860-talets radikalism,
d. v. s. därtill att han ville ha bort
konungamakten, ha bort alla privilegierade klasser, ha
bort tron på Kristi gudom och de heliga
sakramenten, ha bort onaturen i umgängeslifvet. Med
studiet af åtskilliga märkligare arbeten, som han
efter sin anställning i redaktionen kastade sig
öfver, kom han till en mera djup uppfattning.
Hvad som mäktigast värkade på honom var det
intryck, som han fick af hela den nyare
forskningens resultat, att universum är ett lefvande
helt, som är stadt i ständig utveckling till
någonting högre. Han hade nog varit öfvertygad
därom redan förut, men fick nu så till sägandes
se det med sina egna ögon, i en öfverväldigande
skarp belysning. Och med detsamma förändrade
sig hans radikalism. Han fann att både
konungamakt, privilegier, teologiska dogmer och
onaturlig konvenans haft sin historiska
förklaringsgrund och således äfven egde .sitt förnuftiga
berättigande, så länge mänskligheten icke höjt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
