Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästa dag, när Ragnar som vanligt kom ut
med fem-båten och steg 1 land på bryggan, såg
han Lilli med en hängmatta på armen gå ner
till en skogsdunge vid stranden. Det var ej
utan, att han kände sig en smula förälskad i
hänne, så pass förälskad som man t. ex. kan bli
af att se ett vackert ansigte på gatan, utan tanke
på någon närmare förbindelse. Och nu tog hon
sig onekligen bra ut, i gul topphatt och
blodröd sitsklänning med gula spetsgarneringar, och
figuren var ju riktigt vacker — det var märkligt,
hur mycket som kunde bero på kläderna 1 Så
snart Ragnar hämtat en bok uppe på sitt rum,
skyndade han ner till skogsdungen, där han
äfven annars om eftermiddagarna brukade slå sig
ner i gräset och meditera. Han hälsade med
en artig förtrolighet och erbjöd sig att hjälpa
till med uppsättningen af hängmattan.
»Nej, tack t, svarade Lili vänligt, »jag reder
mig godt själf.»
»Är ni rädd för mig?» frågade han.
»Nä, hvad skulle jag va’ rädd för?»
invände hon.
»Att jag skulle röfva bort er eller äta opp
er, naturligtvis . . . Jaså, ni tillåter inte mig att
göra den der knuten?»
»Ack, det behöfs inte, snälle doktor Möller.
Jag kan mycket väl göra det själf.»
Ragnar aflägsnade sig tyst några steg och
stoppade sin pipsnugga, som han alltid förde
med sig om eftermiddagarna. Genom att titta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
