Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sned kunde han följå Lillis rörelser, utan att
hon misstänkte att han observerade hänne. Det
var komiskt att se hannes min, när hon fått
hängmattan i ordning och inte rått visste
huruvida hon skulle stiga uti den eller ej. Plötsligt,
med blicken stadigt fast på Ragnar, svängde
hon sig lätt upp* i den luftiga hviistolen, men
på samma gång så försigtigt, att man knappast
kunde se hännes gulrandiga strumpor ofyanom
de kortskaftade kängorna. Vid den häftiga
rörelsen föll emellertid kudden ner på marken,
och Ragnar skyndade genast fram och tog
den upp.
»Tack! Tacki Hvad det var snällt af er!»
»Åh, ser man på», sade Ragnar och ställde
sig bredbent framför hänne, pustande fram den
ena rökhvirfveln efter den andra. »Ser man
bara på! Jag tror att ni kan se mildt också på
mig.»
»Har jag varit ovänlig mot er, så ber jag
om förlåtelse», yttrade Lilli, som endast halfiåg
i hängmattan, stödjande sig på armbågen.
Hvad hännes blick var ren och god! Ragnar
tänkte på nytt att det vore synd, om hon skulle
råka i sällskap med dansösen, få sin fantasi
för-skätnd, förlora sin blygsamhet, dragas med på
härrtillställningar . . .! Han hade sett förut hur
oskuld inom ett halft års tid kan förvandlas till
den fräckaste fräckhet.
»Ni tyckte visst i går att jag var odräglig?»
frågrac*e han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
