Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och »salongen». På detta sätt blef snart den
lilla våningen rätt komfortabel och treflig, utan
att det kostade mer än en obetydlighet.
När allt var i ordning, satt Ragnar en
skymningsstund med Lilli på knät, framför brasan.
Han berättade om Dagmar, berättade med hela
den entusiasm, hvarmed han. ännu tänkte sig
föremålet för sin största kärlek. Han skildrade
hänne som en ovanligt ädel och uppåtsträfvande
natur, såsom han i minnet ville bevara hännes
bild, och sökte förklara hännes fel som
ursäktliga följder af en massa yttre omständigheter
»Undras om du någonsin kan älska mig så
mycket som hänne?» hviskade Lilli.
»Det beror på dig själf, barn.»
»Du älskar hänne visst ännu, gosse lille.»
»Nej, inte nu längre.»
Hon smekte honom på kinden, och de
stirrade länge tyst på de sprakande bränderna,
lyckliga i medvetenheten om att de förstodo
hvarandra. Plötsligt böjde Lilli sig ner emot
honom och slog armarna kring hans hals.
»Gosse lille», sade hon. »Käre gosse lille
... Vill du låfva mig en sak?»
»Hvad då, min tös?»
»Jo, gosse lille. .. jag ville så gärna...»
»Säg uti»
»Jo, gosse lille ... jag ville så gärna ha Dag.
mars porträtt på mitt skrifbord. Får jag det?»
Ragnar teg, häpen öfver denna fråga.
»Får jag inte, gosse lille?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
