Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ska’ vi inte bjuda Ekerot på middag i
morgon?» frågade han, när han lugnat sig efter
den första glädjen.
»Men går det an, gosse lille? Det kostar
så mycket.»
»Vi göra det naturligtvis enkelt.»
»Ja, jag vet hur det går. Först vill du ha
Ekerot, men sedan blir det alla dina vänner,
och först vill du ha det som i hvardagslag,
men sedan blir det fem rätter mat och vin. Så var
det sista gången. Nu, gosse lille, far du vara klok.»
»Men det här är ju någonting alldeles
sär-skildt.»
»Ja, så säger du alltid.»
»För en gång gör det ju ingenting om där
springer en liten tia. Jag ville så gärna bjuda
Ekerot, kanske Morris också. Men inte fler. Du
ser emellertid att man får arbete, när man bara
vill arbeta. Man bör aldrig förtvifla här ilifvet.»
»Du stod dugtigt på dig, gosse lille. Men
tänk om han inte velat låta dig behålla
signaturen!»
»Då hade jag sagt nej.»
»Och kanske inte fått något arbete.»
»Var du lugn!»
»Du är allt ändå bra egenkär, gosse lille?»
»Tycker du värkligen det?» frågade Ragnar
tviflande.
»Jag vet inte. Nu tycker jag det kanske
inte. Men första gången vi träffades — du
var riktigt odräglig. Jag var så ängslig, när jag
Meijer. I. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
