Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom att komma till Granskoga förrän om
fyra dagar, enär ångbåten gick dit endast tvänne
gånger i veckan. I staden hade han ingen ro.
Han förtärde knappast någon föda, såf knappast
en blund om nätterna, låg och vred sig och
våndade sig, tänkte på hännes utseende i
af-?kedsstunden, drog sig till minnes hännes sista
ord, för att i dem finna en antydan om hvad
han skulle tro. Äntligen, efter fyra dagars olidlig
själskamp, var han åter i land på ön. Det
kändes som en lättnad, att ingen var honom
till mötes vid bryggan. Hade det förfarliga
inträffat, skulle jungfrun eller någon annan
naturligtvis kommit ner och förberedt honom. Han
skyndade fram öfver ängen, bort till genvägen
genom skogen. Då tyckte han plötsligt att en
gammal bonde, som hälsat på honom vid
landstigningen, hade betraktat honom länge,
medlidsamt, underligt. Han greps af ängslan.
Kallsvetten dröp neråt ryggen på honom, och utan
att tänka en redig tanke sprang han uppfor
skogsbacken, där Lilli enligt aftal skulle möta.
Han späjade förgafves efter hännes skärt rosen*
färgade sommarklänning. Stenen var tom, stigen ,
var tom, hela skogen var toml Det fans ej
tvifvel mer. Han såg i andanom hännes döda
kropp, vanställd, med kläderna fastklibbade vid,,
köttet. Eller kanske man redan klädt hänn&
till begrafningen, skaffat kistan, talat med prästeai
Eller kanske låge hon ännu på vikens bott&t?-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
