Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog försörja både mig och det lilla minsta
djuret.»
Ragnar kände sig rörd öfver detta nya bevis
på hännes obeskrfligt stora kärlek. Men på
samma gång häpnade han öfver denna
framtids-målning af en person, som stod på grafvens
brädd.
Sommaren kom, och de flyttade på landet.
Men där blef det vida sämre. De hade
visserligen fått sig en rymlig bostad, i närheten af
barrskog. Men Lilli ville nödvändigt för sin
räkning ha ett rum, som låg åt norr, afskildt
från de andra bägge. Med en oförklarlig
envishet vidhöll hon sitt beslut, trots alla försök
att bringa hänne på andra tankar. Ragnar såg
att maktspråk skulle göra hänne sämre. Det
värsta var att hon med samma envishet höll på
att ha barnet inne hos sig om nätterna, fastäq
den lilla, som på landet låg i sin dragvagn,
stundom vaknade och kräfde hjälp. Lillis krafter
aftogo med hvarje dag som gick. Hon blef
snart så mager, att Ragnar tyckte sig omfamna
ett skelett och ryste till, hvar gång han med
armen om hännes lif skulle föra hänne ut i fria
luften. Fastän hon endast med yttersta
ansträngning kunde resa och förflytta sig själf, fortfor
hon dock att ha barnet inne hos sig om nätterna,
litande på sin styrka, och först när Ragnar
upprepade gånger en hel natt stått och väntat utanför
dörren, i förstugan, för att vara till hands, om
barnet behöfde hjälp, först då fick han äntligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
