Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han att hon hviskade några ord om att äta
middag. Han ville strängt tillsäga hänne att
gå sin väg, men någonting band hans tunga.
Han bara teg och såg och hörde de tunga
andetagen af den såfvande.
Plötsligt rörde Lilli sin mun i sömnen och
talade. Stämman’ var hög, men afhuggen och
entonig, som ur en graf.
»Jag • • • går . . . mot... dö . . . den . . .
hvart . . . jag . . . går ...»
Andetagen växte. De blefvo till slut så
tunga och starka, så det var som om en vagn
rullade fram.
Plötsligt upphörde de. I stället förnams
ett sakta ljud, som af svagt klingande glas.
Ragnar gick efter lampan. Lilli var död.
När han fick se liket, belyst af det matta
lampskenet, kom hans bröst i en häftigt
skak-ning, och gråten ville tränga sig fram i hans
ögon. Men han knep i hop läpparna och trängde
gråten tillbaka, med en våldsam
kraftansträngning. Döden förskräckte honom ej med sitt
isande majestät. Men det var ändå hemskt att
tänka sig! Detta var således slutet på lifvetl
Den räst som återstod! Eller funnes ännu
någonting kvar af hänne? Han trodde ju på själens
odödlighet. Kanske hännes ande sväfvade kring
honom i rummet? Kanske hon hviskade honom
ett farväl, som det var honom omöjligt att höra?
Mekaniskt nämde han sakta hännes namn och
såg sig omkring, liksom väntade han att få se
Meijer. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
