Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fadren behandlades på det mäst kyliga sätt. Olga
hade blifvit sm åstadsfru, och Kristoffer satt med
sitt feta pastorat i Helsingborgstrakten. Gubben,
som vid sina sjuttifyra år envisades med att sköta
jordbruket själf och ej längre kunde fördraga
något främmande biträde, höll ensam tillsyn öfver
gårdens skötsel, alltid jämrande sig öfver dåligfa
år, och tvungen skuldsättning, men utan att kunna
besluta sig för att sälja den egendom, som han
under sin krafts dagar upparbetat till en
mönster-gård.
Det var samma enformiga, glädjefattiga lif
som förr — icke så många eller så häftiga-strider,
men i stället bittra minnen, kråssade
förhoppningar samt en ständig oro för barnens och
syskonens öde.
Efter en besvärlig resa med Fausta steg
Ragnar af tåget vid en liten järnvägsstation, som
blifvit anlagd på Anneholtns grund och mark.
Den första han såg, när han tittade ut ur kupén,
var mödren, som i sin rutiga gamla sommarsjal
stod på platformen och väntade. Oskar, som
gift sig för ett år sedan och-skaffat sig ett arrende
några mil därifrån, var där äfven, och bredvid
honom syntes en mörkögd ung kvinna, i hvilken
Ragnar genast igenkände Gunni, sin yngsta.
svägerska.
Hvad modren såg gammal uti Hännes hår
hade just ej grånat, men ryggen var förskräckligt
krokig, nästan som en puckel, och små djupa
rynkor fårade härs och tvärs det lidande ansigtet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
