Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stäende yngre författarna, gillade visserligen ej
tendensen i den snillrikt skrifna bok, som åtalet
gällde, men som bekant åtalades boken ej för
någon osedlig tendens, utan endast för ett par
mindre hänsynsfulla uttryck om en religiös
ceremoni, som längesedan i den upplysta meningen
förlorat sin betydelse af gudomligt sakrament.
Åtalet väckte på många håll så mycket större
harm, som det påstods härleda sig från ett mera
personligt hat till den inflytelserike författaren.
Ragnar skref anonymt ett par tidningsartiklar
till den anklagades förmån. Han skref
entusiastiskt, i den öfvertygelsen att rättegångens
resultat skulle bli ett dödshugg åt den reaktionära
strömning, som här och där börjat sticka upp
hufvudet, i sällskap med det norskhat, som följde på
det norska vänsterpartiets seger samma år, och
med den protektionistiska rörelsen, hvilken alltmer
spred sig, närd af bekymren öfver felslagna
skördar och dåliga konjunkturer. Men så kom
efterspelet. Strindberg, som redan före sitt
frikännande visat sig i saknad af d^ moraliska
egenskaper, som skulle gjort honom till härre
öfver situationen, sjönk efteråt, genom sina
vanvettiga skildringar om »Kvarstadsresan» och
annat, så djupt ner i den allmänna opinionen,
att de fläste misströstade om honom både som
mänska och författare. De, som tagit hans parti
under processen, utan att dela hans åsigter, vände
honom ryggen, och hans anhängare skakade på
hufvudet. Värst var att allmänhetens ovilja vände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
