Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gumman såg honom fast i ansigtet.
»Du borde sannerligen hålla dig för god»,
sade hon, »att gå och vara narr för hänne, tycker
jag- I går så gick hon och skrattade med
Gunni hela dagen, fastän hon såg hur du gick
och hängde som ett spektakel för alla mänskor.
Tycker hon om dig eller inte? Man blir ju
inte klok hvarken på dig eller på hänne.»
»Jaså, inte värre», sade Ragnar och lade sig
till rätta igen. »Då kan du lugna dig, ditt gamla
kära skrå. Låt nu bara mig och Paula sköta
oss själfval Och så visa dig vänlig emot hänne!
Det gjorde du inte i går. Jag såg nog hur
försmädligt du bjöd hänne karotten vid
kvällsbordet ...»
»Nej, vet du, Ragnar, jag var så artig som
man nånsin kunde begära», förklarade gumman
något stött.
»Ja, artig var du nog. Men det var en
artighet, som sårade. Kom i håg att hon är
gäst här i huset! Och för din egen skull måste
du behandla hänne med all möjlig aktning, om
inte mer.»
Gumman smålog på ett egendomligt fult sätt,
främmande för hännes annars så goda och milda
uppsyn.
»Har du tvingat hänne att komma hit?»
frågade hon plötsligt och fäste sin blick på
sonen.
»Tvingat?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
